Ylvas

Jag glömde att göra så att bilderna "står" upp. Ni får vrida på era huvuden helt enkelt för jag orkar inte rätta till nu. ;)

Jag har börjat mitt sommarjobb som samordnare för personlig assistans. Det är faktiskt roligare än jag trodde att det skulle vara. Men det roligaste av allt är att jag och Björn jobbar i samma korridor. Första dagen kändes det jätte konstigt, jag kunde inte låta bli att le ända upp till öronen eller fnissa så fort vi såg varandra, jätte knasigt. Men det är väl det som är så härligt med kärlek, det är inte logiskt och inte så förutsägbart jämt. Så när jag sitter på mitt lilla kontor och hör ett par knarrande skor närma sig min dörr då vet jag att Björn är på väg förbi och då och då, om ingen av oss är stressade tittar han in en liten stund, för en puss eller som i förrgår, för att ge en söt liten
bukett från buskarna utanför. Det är livet!

För de som missade våren...

ÅÅÅÅåååååh, så skönt, nu är opponeringen avklarad. Vi blev godkända med några smärre kompleteringar. Jag är såååå lycklig! Och när vi opponerade på ett annat par fick vi mycket beröm, till och med från klasskompisar som inte ens var där men hört ryktesvägen.... sjukt. Det här blogginlägget handlar alltså om hur bra Elin och jag är så om ni inte gillar oss så är det lika bra att sluta läsa (eller skriv en arg kommentar). Jaaaaaaag och EEEEEEEEEEEElin är nog värda en fancy lunch, dessvärre har ingen av oss särskilt bra med pengar. Bara det inte blir mackor (som vi har levt på de senaste veckorna) så e jag nöjd.

Okej, tillbaka till verkligheten. Jag har på mig ett par skor som jag köpte på "killavdelningen" och går som en man. Skumt. Det är alltså inbyggt i skor hur vi ska gå för att folk inte ska missta vilket kön man tillhör. Logiskt. Jag kommer förvirra hela Norrköping :P. Jag hänger inte ens med i mitt eget resonemang så det är ingen idé att ifrågasätta det. Min hjärna är mos just nu. återkomer när jag är på bättringsvägen, efter helgen.

Puss på er alla!